Roj Friberg, Dags igen för Nebukadnessar (utsnitt). Klicka på bilden för större version. Jämför med William Blakes krypande Nebuchadnezzar. Öppna inlägget för några fler bilder från Fribergutställningen på Edsviks konsthall.

(Forts.)

skriver egentligen alltid om samma sak. När jag läser så många av hans artiklar i följd framträder ett mönster, ett olösligt problem som Gladwell hela tiden kretsar kring, utan att själv nämna det. Han är den intelligentaste killen i klassen som dras till situationer där det inte hjälper att vara intelligent, åtminstone inte på det […]

(Forts.)

I vår tid utgör alla kvalitetsskillnader en störning.

(Forts.)

Kajsa Ekis Ekmans Varat och varan har jag än så länge bara bläddrat i, men det är en bok som är så bra att den klibbar i händerna när man öppnar den. Det är sällan man läser svensk kulturjournalistik som är så klarsynt. Hon skär igenom så många välkända slentrianresonemang och visar därmed hur mycket luddighet och grumligt tänkande vi vant oss […]

(Forts.)

Nobelprisspekulationer, för att jag har tröttnat på dem. Inga poeter de senaste åren? Jaha, Akademien hatar poesi! En vänsterförfattare förra året? Jaså, Akademien har blivit politisk! En kvinna? Jaha, Akademien kvoterar! En man? Det var det fräckaste – Akademien kvoterar inte! En författare som skriver om äpplen? Jaså, Akademien hatar päron! En grönländare? Akademien hatar […]

(Forts.)

Det här har jag skrivit tidigare, men jag kommer inte ifrån tanken på att det har hänt något märkligt. Ända sedan mitten av 1800-talet har vi befunnit oss i en populärkulturell explosion – musik, böcker, tidningar, serier, film. Men de senaste tio åren har det hänt något märkligt – vi har inte längre råd att […]

(Forts.)

Just nu kan jag bara säga att han är fantastisk. Jag tvivlade på att jag någonsin skulle få se en stor utställning med honom i Stockholm (för några år sedan hörde jag talas om en utställning med honom i Norge och var beredd att åka innan jag förstod att den hade slutat någon dag tidigare; […]

(Forts.)

hoppas jag att Bergman kommer tillbaka och spökar skiten ur alla skådespelare som fått för sig att de ska sätta upp hans filmer som teaterpjäser. Är det någon som skulle kunna komma tillbaka är det väl han.

(Forts.)

… hör jag de vanliga klagomålen på förlagen, politikerna, media, publiken, läget. Bara en enda gång händer det att någon kritiserar författarna för att skriva för dåligt, och det är när jag öppnar tidskriften Fantasin (nr 1-4 2009) och läser Björn Kohlströms artikel om de senaste årens svenska prosa: Men det är inte hos förlagen […]

(Forts.)

”Temat som löper genom mina böcker”, säger den indiske författaren Nirmal Verma, ”handlar om människans försök att förmedla sin identitet till andra och hur det misslyckas, och sorgen som det leder till. Det är en ensamhet som är mycket mer än bara avsaknad av vänner. Det är människans öde.” (Ur tidskriften Karavans specialnummer om Indien.) […]

(Forts.)

För ett par veckor sedan hände något som förmodligen är så ovanligt att jag hade skrivit ett blogginlägg om det, om jag hade varit någon annan. Jag köpte en skiva. Ni vet en sån där rund plastbit med ett hål i mitten, såna som det finns musik på, fast det inte syns. Ni har säkert […]

(Forts.)

… och jag hoppas att filmen, The social network,  innehåller mina favoritcitat från Mark Zuckerberg. Zuckerberg är Facebooks grundare, och i en intervju som David Kirkpatrick gjorde för boken The Facebook effect sade han följande tänkvärda saker: “The days of you having a different image for your work friends or co-workers and for the other […]

(Forts.)

Kan jag väl. Överallt hör jag författare som protesterar, lågmält men envist, mot de kategorier de förväntas representera. Från somaliern Nuruddin Farah som berättar om den tyske förläggare som refuserade hans roman – det fanns ju inga afrikanska trummor i den – till schweizaren Lukas Bärfuss, som vägrar tala om en trend av provinsiallitteratur i ung […]

(Forts.)

Borde inte författare engagera sig mer i samhället, undrar Sven Lindqvist i DN idag. Naturligtvis ska de göra det – om de vill. Men bara om de gör det så bra att alla partipolitiskt lojala skribenter skäms. Update: Jag gillar för övrigt att Lindqvist, i den bok han nämner i artikeln, Reklamen är livsfarlig, tar […]

(Forts.)

Anteckningar från källarhålet. Den är verkligen fantastisk. Skriven 1864 är den en kanske oöverträffad beskrivning av den situation där vi fortfarande befinner oss, av ett dilemma vi fortfarande inte har löst. Medvetandet som sjukdom: vi har utvecklat ett självmedvetande som löser upp allt och gör våra reaktioner meningslösa för oss själva. Och var publicerades den […]

(Forts.)