Tidskriften Respons har glädjande nog återuppstått. Här är ett urval av de artiklar som jag har skrivit för dem under åren: . 1. Identitetspolisen och litteraturen De moderna romaner som blev populära under 1700-talet bidrog enligt historikern Lynn Hunt till att upplysning och medborgerliga rättigheter slog igenom. När folk läste om fiktiva personer – personer […]

(Forts.)

När vänstern efter andra världskriget började tröttna på modernitet, framsteg och arbetarklass kritiserade man inte idéernas misslyckande (eller sitt eget) utifrån de ursprungliga idealen. Istället blev man förälskad i en reaktionär kritik av modernitet, upplysning och framsteg. ”Samtidigt som den franska ockupationsmyndigheten var sysselsatt med att hindra Heidegger från att influera den tyska ungdomen vände […]

(Forts.)

Det brittiska imperiet var inte poesi, det var business. Därför är det märkligt att alla kan citera de där raderna om den vite mannens börda – men hur många kan nämna en betydelsefull slavhandlare, eller en enda person som blev rik på kolonialismen? När det finns en författare eller filosof att skuldbelägga fungerar det allmänna […]

(Forts.)

Titta noga. Så här kan mod se ut. . Jelena Kostiutjenko och Jana Kutjina är två av de modigaste människor jag lyssnat på. Boksamtalet på Söderbokhandeln (24 november 2023) visste jag att jag inte ville missa. . Kostiutjenko, som nu lever i exil, har förgiftats för sina reportage om kriget i Ukraina. Hon sade ”jag […]

(Forts.)

Woke är inte vänster. Man borde inte behöva titta särskilt noga på det som ska föreställa progressivt tänkande 2023 för att se hur konservativt och reaktionärt det i själva verket är. Jag har recenserat Susan Neimans nya bok Left is not woke i SvD. Neiman kunde ha tryckt hårdare på att woke – ursprungligen svart […]

(Forts.)

Normkritik är bara ännu en variant av vår tids populistiska rörelser, skriver jag i en understreckare i SvD idag. Därför kan normkritiken aldrig besegra populismen. Politik har slutat handla om förändring och börjat handla om bekräftelse. Från alla partier kommer samma budskap: Rösta på den som bekräftar dina känslor, lilla vän! Då lovar vi att […]

(Forts.)

Så här kan det låta på litteraturfestivaler nuförtiden: ”Kände du dig bekväm med att skildra en kvinnas känsloliv?” Det är viktigt att betona att det inte fanns ett spår av anklagelse i frågan, och den manlige författare som fick frågan, irländaren Tadh Mac Dhonnagáin, tog inte det minsta illa upp. Detta sätt att tala om […]

(Forts.)

Polisen har inte tillgång till Migrationsverkets dataregister, skriver jag i senaste numret av tidskriften Fokus. Det är lika absurt som om du var tvungen att ringa en kollega för att söka på nätet, eftersom din arbetsplats inte låter dig använda Google själv. Ibland har Polisen trott att de letar efter flera olika personer, men en […]

(Forts.)

Jag gör upp med AI-ideologin i senaste numret av tidskriften Axess (nr. 6/2023). Snart finns det tio miljarder mänskliga medvetanden att umgås med. Vi kan läsa deras romaner, ta del av deras idéer, lyssna på deras musik, men det duger inte åt oss. Vi lockas mer av att ett litet gäng företag försöker få sina […]

(Forts.)

Det borde vara dags att ta farväl av argumentet ”sårade känslor”, skriver jag i en understreckare i SvD idag: Den som känner sig mest sårad vinner. . Föreställningen om människan som sårad har blivit den centrala modell för självförståelse och omsorg som vårt svältfödda överflödssamhälle erbjuder. Därför är det inte konstigt att så många gör […]

(Forts.)

Säger jag att gasmask är obligatoriskt tror jag att ni kan gissa i vilket slags framtid vi befinner oss. Dmitrij Gluchovskijs Utpost utspelar sig i ett kollapsat samhälle efter en miljökatastrof och ett förlorat krig – det vill säga på en populärkulturell spelplan som vid det här laget är lika välbekant som läsarens eget badrum. […]

(Forts.)

Kierkegaard skrev 1846 en lång essä där han kommer ut som en skarpögd massmediekritiker, vars slutsatser fortfarande är giltiga. Du kommer aldrig att se på ordet ”publik” på samma sätt igen efter att ha läst honom.  

(Forts.)

Praha objektivem tajné policie (Prag genom hemliga polisens objektiv) är en fotobok med gatufoto av ett särskilt slag. Den innehåller bilder som den tjeckoslovakiska säkerhetspolisen har tagit i smyg när de övervakade dissidenter och utländska besökare under 1970- och 80-talen. Att bläddra genom dem i efterhand är en märklig upplevelse, som jag har försökt beskriva […]

(Forts.)

Vad är artificiell intelligens? Kant skulle svara: människans återinträde i en självförvållad omyndighet. Nick Bostrom och andra som varnar för att vi kan tappa kontrollen över AI har missförstått vad som är på gång: hela lockelsen med AI handlar om att slippa kontroll. Kants klassiker Svar på frågan: vad är upplysning? har fått förnyad aktualitet […]

(Forts.)

Det var sällsynt kul att skriva en understreckare om serietidningen Galago! Förläggaren Rolf Classon beskriver sina 23 år med Galago som en lång, stökig och avundsvärd fest. Två saker slår mig när jag läser hans bok. För det första fångas jag av ett sidospår: 2023 är det fullständigt surrealistiskt att läsa Classons beskrivningar av ett […]

(Forts.)