Nu har Lyra Ekström Lindbäck skrivit två artiklar som handlar om att vi måste titta närmare på internet som litterärt medium – utan att säga något specifikt om detta medium (På spaning efter den kritiker som inte flyr framtiden, DN 23/3 och Tekniken förändrar vår upplevelse av världen, 20/4). Vad är karaktäristiskt för internet jämfört […]

(Forts.)

En debatt om Myrdalsällskapets Leninpris har pågått i Göteborgs-Posten. Jan Myrdal försvarade priset den 18 april. Övriga deltagare i debatten har varit Bo Rothstein och Stefan Lindgren. Jag kunde inte låta bli att lägga mig i och skrev en kommentar (publicerad 22 april). Eftersom den inte ligger på nätet hos GP har jag lagt upp […]

(Forts.)

De vill satsa på fördjupning, analys och långläsning. De ska inte jaga samma klicknyheter som alla andra, utan ge sina medarbetare stor frihet att skriva om sina intresseområden. Det har man hört förr. Ändå finns det en anledning att hålla ett öga på det holländska tidningsprojektet De correspondent. De correspondent ska bli en nyhetstidning helt […]

(Forts.)

Säkerhetsexperten Bruce Schneier behåller lugnet efter bomberna i Boston. What should policymakers do in the aftermath of this kind of event? Schneier: Nothing. This is a singular event, and not something that should drive policy. Läs intervjun i Washington Post.

(Forts.)

Idag recenserar jag Per Wirténs bok Herbert Tingstens sista dagar i UNT: Vilken tidningsägare skulle ge rodret åt en Tingsten idag? Hur stor var egentligen skillnaden mellan Tingsten och Lagercrantz? Fast det kanske är att svära i kyrkan nu när Tingsten ska återupprättas. Båda var maniskt produktiva, belästa, skrev till 110 procent när de var […]

(Forts.)

Vetenskapligt korrekta modeller av virus gjorda av glas. Mer säger jag inte; det borde räcka för att ni ska förstå hur läckert det här är.

(Forts.)

Jag recenserar Henrik Arnstads Älskade fascism i dagens UNT. Fascism är som porr. Man känner igen den när man ser den, dess avsikter går liksom inte att ta miste på, men ber man en akademiker definiera den blir han aldrig färdig. Jag misstänker att det finns en annan likhet också: den kan aldrig tillfredsställa den […]

(Forts.)

Sadomodernism – amerikanska kulturtidskriften n+1 om Michael Hanekes filmer och annat finvåld.

(Forts.)

(Publicerat i UNT 27 mars; något längre version här) I lördags ägnade DN ett uppslag åt de svenska tidningsskribenternas nuvarande älsklingskliché: litteraturkritikern som är livrädd för internet och kramar sin bok. Eller med Lyra Ekström Lindbäcks ord: ”författare och kritiker klamrar oroligt efter gamla och igenkännliga litterära värden” (”Litteraturkritikern måste ut i det nya textlandskapet”, […]

(Forts.)

En av Kinas mest kända dissidenter, Liao Yiwu, besökte Stockholm förra veckan. Jag intervjuade honom för GP. Eftersom intervjun inte finns på nätet hos dem har jag lagt upp den här. _____ Det finns en fras som hela tiden återkommer när folk talar om Kina. Man kan höra den när folk berättar om dagens hyperkommersiella […]

(Forts.)

Och det bästa är att han aldrig nämner vilket slags sinnessjukdom det rör sig om. Sjukdomen förblir oändligt avlägsen, samtidigt är den så nära att den när som helst kan sätta krokben för mannen som är på väg uppför gatan. Sjukdomen har blivit så stor och så allestädesnärvarande att man bara kan tala indirekt om […]

(Forts.)

(Publicerad i Ny Tid nr 8 2013) Kertész skriver sina dagboksanteckningar med en elegant centraleuropeisk syrlighet. Han är pessimistisk, men enbart pessimism räcker inte för att göra det bra. Den rumänske författaren E. M. Cioran sägs också vara pessimist, men för mig har Ciorans aforismer aldrig varit verklig svärta utan svärta som kitsch. Det är […]

(Forts.)

Bland alla tidskrifter inne på Eymundsson, den största bokhandeln i Reykjavík, är det en som formligen hoppar upp ur hyllan. Senaste numret av The Economist innehåller en fjortonsidig lovsång till den nordiska modellen. Efter de senaste årens finanskriser är den tydligen inne igen. ”Why the world should look at the Nordic countries” står det på […]

(Forts.)

I somras läste jag en bok av den tyske sociologen och journalisten Christoph Kucklick. Han har frågat sig: När blev mannen det onda könet? Det började redan år 1800, menar han – och han har hittat mängder av citat som överraskade mig. Om han har rätt behöver vi revidera vår föreställning om de senaste 200 […]

(Forts.)

Det här är en filosofisk artikel och den börjar i en lampaffär. När du gått in i en lampaffär är du omgiven av ett myller av former. Många av dem kan vara modeller du aldrig sett förut, former som inte har någon motsvarighet i ditt inre lampregister. Ändå förstår du att de alla är lampor. […]

(Forts.)