I nya Vagant (nr 3/2017) medverkar jag med den omfångsrikaste text jag skrivit på länge, en +50.000-teckens essä om varför artificiell intelligens och transhumanism är en dålig idé. Artificiell intelligens är en gammal 1900-talsfantasi som borde sticka tillbaka till 1950-talet där den hör hemma, tillsammans med flygande tefat och tvåbenta plåtrobotar. Ge mig lite framtid […]

(Forts.)

Ronny Ambjörnssons Den skötsamme arbetaren (som jag recenserade i GP 20/7 2107) är, för mig, en av de senaste årens mest tankeväckande böcker. Läser man den är det omöjligt att inte jämföra med dagens situation. Sågverksarbetarna i 1890-talets Holmsund (som alltså ännu inte hade rösträtt) hanterade sin tids orättvisor och frustration med folkrörelser och självbildning. […]

(Forts.)

Nästa vår går Ungern till val. Vad är Fidesz beredda att göra för att behålla makten? Jag har besökt ett Budapest fullt av anti-Soros-affischer och intervjuat János Széky, utrikesredaktör på kulturtidskriften Élet és Irodalom. Han tror att Putin har valt Ungern som den lämpligaste inkörsporten för att påverka EU. Läs intervjun i SvD.

(Forts.)

Om du bara har hört den korta versionen lät det säkert som ett skämt. Etnografiska museet återlämnade en totempåle till en grupp indianer i Kanada, varpå de i enlighet med sina traditioner lade den till vila i skogen, där den nu ligger och ruttnar bort. Etnografiskas nuvarande byggnad på Gärdet, invigd 1980, ritades med tio […]

(Forts.)

Hur kan tvärsäkra texter ge upphov till en mer nyanserad undertext inom läsaren än nyanserade texter undrar jag i den här artikeln för SvD – en text som jag efteråt har blivit ganska tveksam till. Skönlitterära texter som är fulla av tvärsäkra och onyanserade påståenden kan paradoxalt nog upplevas tvärtom, som om de sade mycket […]

(Forts.)

I Göteborgs-Posten skriver jag om återutgivningen av Ronny Ambjörnssons studie Den skötsamme arbetaren. Ronny Ambjörnssons Den skötsamme arbetaren har varit så eftertraktad att den stjäls från biblioteken, skriver Anna Carlstedt i förordet. När den nu återutges i en fjärde, utökad upplaga kan den, tror jag, läsas på två sätt. Som en mer eller mindre dammig […]

(Forts.)

Jag recenserar Yuval Noah Hararis Homo deus för UNT. Yuval Noah Harari har följt upp sin bestseller om mänsklighetens historia (Sapiens: En kort historik över mänskligheten) med en bok om den hyperteknologi som är på väg att förändra människans villkor i grunden. Att läsa Homo deus är som att följa ett lopp mellan två hästar: […]

(Forts.)

Jag medverkar i SvD:s artikelserie om intelligens med en artikel om AI. Inget kunde vara mindre intelligent än den samtida diskussionen om artificiell intelligens. Om det finns ett ord som sammanfattar vad som pågår just nu är det ”passivitet”. Vi intalas att framtiden redan är avgjord, att robotar och artificiell intelligens på något vis är […]

(Forts.)

Jag visste genast att jag ville åka dit, just för att det skulle bli svårt att skriva om det. Det danska konstmuseet Arken, som ligger vid kusten strax söder om Köpenhamn, visar fram till den sjätte augusti en utställning med hyperrealistiska skulpturer. Flera av de medverkande konstnärerna har en bakgrund inom filmindustrin, där de har […]

(Forts.)

Ibland luras han lite, Nicholas Carr. Här kommer ett stycke typisk text från en pressrelease för en stor bredbandssatsning, skriver han i sin senaste bok Utopia is creepy – and other provocations. Och citerar: ”Tankar kommer att spridas över världen med ljusets hastighet, omedelbart tänkta, omedelbart skrivna, omedelbart förstådda. De kommer att täcka jordklotet från […]

(Forts.)

Jag har skrivit en understreckare om Zygmunt Baumans sista bok Retrotopia. Inget skvallrar om att jag läser en 92-årig mans sista bok. Zygmunt Bauman tänker och skriver med en smittsam intellektuell iver. Hans iver överförs till mig även när han gör mig otålig, när jag tycker att han gör det för enkelt för sig och […]

(Forts.)

Jag recenserar Broderskap, sista delen av Hilary Mantels trilogi om franska revolutionen för SvD. Ja, jag är medveten om vad Karl Kraus har sagt: när en bok kolliderar med ett huvud är det inte nödvändigtvis bokens fel om det uppstår ett ihåligt ljud. Men jag måste erkänna det från början: jag får ingen kontakt med […]

(Forts.)

SVT:s nya kulturfrågeprogram Kontrapunkt funkar. Men å andra sidan är frågesport som pizza: låt bli att krångla till konceptet och du har en produkt som alltid går hem. Jag jämför Kulturfrågan kontrapunkt med Sten Bromans originalversion från 1972 i dagens SvD. Jag skrev tidigare om kulturprogrammet Idévärlden: Och nu, alla barn, blir det allvar! Original-Kontrapunkt […]

(Forts.)

1957 hade Elia Kazan och hans manusförfattare Budd Schulberg redan förstått allt som var värt att förstå om massmedia, populism och konstruerad folklighet. Filmen ”A face in the crowd”, om trubaduren som plockas upp i fyllecellen och med radios och TV:s hjälp växer till ett monster är sällsamt före sin tid. Jag skriver om filmen […]

(Forts.)

Just efter att den kvinnliga högtalarrösten har ropat ut att det är dags för alla att gå eftersom mässan stänger för dagen får jag syn på det. Det vansinniga. Det annorlunda. Det som är annorlunda på rätt sätt, som jag behöver, och som jag har letat efter utan att veta hur det skulle se ut. […]

(Forts.)