Vad är artificiell intelligens? Kant skulle svara: människans återinträde i en självförvållad omyndighet. Nick Bostrom och andra som varnar för att vi kan tappa kontrollen över AI har missförstått vad som är på gång: hela lockelsen med AI handlar om att slippa kontroll.

Kants klassiker Svar på frågan: vad är upplysning? har fått förnyad aktualitet i AI-åldern, skriver jag i dagens understreckare i SvD: Den viktigaste varningen om AI

_____

Ur artikeln

… där befinner vi oss nu, efter att vi har ägnat drygt 200 000 år åt att ta oss ur vår ursprungliga omyndighet. När omyndigheten inte längre påtvingas oss av naturen blir en självförvållad omyndighet alltmer lockande. I det läget framstår AI som en lösning. Äntligen ska vi bli tvungna att underkasta oss en yttre, överlägsen kraft – om vi så måste bygga den själva. Det här är de starka emotionella behov som Kant vill utmana.

Varje diskussion om upplysning och förnuft borde utgå från det självklara: att detta inte är västerländska värderingar. Vi borde hålla i minnet att rationaliteten har uppstått i motsättning till europeiska traditioner. När Voltaire skrev sin Traktat om toleransen 1763 kunde fransk tradition se ut så här: i det katolska Toulouse firade man varje år en fest till minne av att ett par tusen protestanter massakrerades på 1500-talet.

Kärnan i upplysningsprojektet är en aldrig avslutad självkritik, som syftar till utveckling och ständiga förbättringar. Relativister påstår gärna att alla traditioner är likvärdiga; upplysning är bara en produkt bland andra i det stora kulturvaruhuset. Då bortser de från den avgörande skillnaden mellan kulturer som aggressivt konserverar sina traditioner, och en kultur som avskaffar sina egna traditioner i en strävan efter universella ideal och principer.

_____

Så här inleds Svar på frågan: Vad är upplysning? (1784) i Joachim Retzlaffs översättning:

Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annans ledning. Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd! lyder alltså upplysningens valspråk.

Lättja och feghet är orsakerna till att så många människor, efter det att naturen förklarat dem oberoende av främmande ledning (naturaliter majorennes), ändå gärna förblir omyndiga livet ut och till att det blir så lätt för andra att göra sig till deras förmyndare. Det är bekvämt att vara omyndig. Har jag en bok som har förstånd i mitt ställe, har jag en själasörjare som har samvete i mitt ställe, har jag en läkare som bedömer dieten i mitt ställe o.s.v., så behöver jag ju inte anstränga mig själv.

Citerat ur Vad är upplysning? och andra småskrifter (Daidalos).