Först kommer idéerna, sedan teknologin. Därför är det inte likgiltigt vad vi fantiserar om. Justin Smiths The internet is not what you think it is är en bok som visar att människor har föreställt sig kommunikationsteknologi hundratals år innan den blev verklighet. Detta skriver jag om i dagens understreckare i SvD: Internet uppfanns redan på medeltiden.

Rabelais berättar i romanen Den märkvärdiga resan till Bacbuc (1552) om en sjö som frös till is samtidigt som ett fältslag pågick. Långt senare kan ett gäng resenärer hacka loss ljud ur isen: trumpeter, hästar och enskilda ord hörs när isbitarna tinas upp. I sin roman Giphantie (1760) beskrev Tiphaigne de la Roche en jordglob som fungerade som ett slags Google street view i realtid: man kunde zooma ner till en gata var som helst på planeten och lyssna till samtalen. Han beskrev också en ljuskänslig fotografisk plåt, 80 år innan Nicéphore Niépce tog sitt första fotografi.

Under medeltiden påstods flera kända filosofer och alkemister ha ägt ett talande mässingshuvud som kunde besvara frågor, bland dem Roger Bacon, som levde på 1200-talet. Människohärmande maskiner är inte bara en europeisk fantasi. En text från 300-talets Kina berättar om konstruktören Yan Shi, som visade upp en gående och sjungande robot för sin kung, och sedan plockade sönder den i småbitar för att demonstrera hur den fungerade.

Bonus: jag avslöjar de ständiga missuppfattningarna om vad rationalitet är.