Slussenbygget blev aldrig färdigt. I stället för den klimatkatastrof som alla har förberett sig på inträffar en olycka av ett annat slag: en bortglömd svensk atombomb ”som legat begravd intill Beckholmen som en nationell säkerhetslösning” råkar explodera. Jag tror det är med viss skadeglädje som Carl Johan De Geer beskriver hur den nya Slussen reduceras till skrot.

I Råttornas herre har en liten grupp överlevare stängt in sig i ett bergrum på Södermalm. Deras samhälle kallas Mosebacke republik – vad annat kunde det heta i en bok där De Geers humor och nostalgi väger tyngre än katastrofskildringen?

I SvD 28/10 recenserar jag Carl Johan De Geers Råttornas herre. Är det en ojämn bok? Självklart! Att klaga på det är som att bli besviken för att Staffan Westerberg inte är Dreamworks, Inc. Jan Lööfs teckningar får boken att lyfta ett extra snäpp.