Den 4.000 år gamla himmelsskivan från Nebra är ett nyckelhål genom vilket vi kan få en skymt av bronsålderns värld – handelsvägar, astronomiska kunskaper, samhällsskick – skriver jag i dagens understreckare i SvD.

Himlakropparnas vandring på himlen måste ha varit viktig för bronsålderns och stenålderns människor. Folk som inte har lämnat några spår av skrivtecken efter sig hade total koll på vinter- och sommarsolstånd. En enda dag på året, under vintersolståndet, lyser solen rakt in i den tunnel som leder in i den drygt fem tusen år gamla gravhögen i Newgrange på Irland; många liknande exempel finns. När jag börjar fundera över hur jag själv skulle gå till väga för att hitta årets kortaste dag om jag levde på bronsåldern börjar det bli spännande på allvar.

Skivan är en av världens äldsta kända avbildningar av stjärnhimlen; gruppen om sju stjärnor tros vara Plejaderna. Bågen vid skivans högra kant tros markera den del av horisonten där solen går upp under året – vilket antyder att skivan hör hemma på just den plats där den hittades, Nebra i centrala Tyskland.  Foto: Dbachmann, Wikipedia.