Religionerna är tillbaka, sägs det, men det är något konstigt med de senaste årens religionsdebatt. Det är så lite religion i den. I stället har vi en diskussion om aborter, slöjor, darwinism, skämtteckningar, delade badtider och hedersvåld – saker som inte har någonting med andlighet att göra, utan med makten över andra människors vardagsliv. Och med traditioner.
Det är inte religionen som är den stora makten i människors liv, utan traditionen. Människorna dyrkar inte sina gudar, de dyrkar framförallt sig själva och de traditioner de har råkat födas in i. Religionen används bara för att legitimera traditionen, för att göra den helig, så att den inte får förändras. Om diskussionen fokuserade på tradition istället för religion skulle den bli mycket mer konstruktiv.
Jag har skrivit en debattartikel om religion och tradition i tidskriften Respons (1/2019): Traditionen är en större makt än religionen
.
0 kommentarer
Inga kommentarer
Kommentera