I år är det 150 år sedan Det kommunistiska manifestet gavs ut. Jag har läst manifestet plus Jonathan Wolffs introducerande bok Varför läsa Marx idag? och skrivit en understreckare för SvD (5 maj 2018).

Manifestet är förvånansvärt framsynt. Det är märkligt att öppna en text från 1848 och hitta resonemang om kommunikationsteknologi och globalisering som fortfarande är giltiga. Kanske förändras världen inte riktigt lika fort som vi ibland vill tro? I en av sina andra texter tycks Marx till och med ha anat den utvecklingstendens som ­leder fram till artificiellt intelligenta maskiner och alltmer avhumaniserade människor. ”Alla våra uppfinningar och framsteg tycks leda till att de materiella krafterna utrustas med andligt liv och att det mänskliga livet fördummas till en materiell kraft”, skriver han. Lika märkligt är det att det berömda manifestet inte innehåller någon argumentation som bygger på mänskliga eller medborgerliga rättigheter.

Jonathan Wolff har kallat sin bok ”Varför läsa Marx idag?”. Det är förstås en retorisk fråga. För min del räcker det med att han kan få ett bord att dansa.

Bordet börjar dansa i början av ”Kapitalet”, när Marx ska förklara vad en vara är – eller rättare sagt vill få oss att betrakta handels­varor med helt nya, förvånade ögon. Jag vill inleda den här understreckaren med att ­citera stycket i dess helhet:

”En vara ser vid första ögonkastet ut att vara en självklar, trivial sak. En analys av den visar att den är ett mycket invecklat ting, fullt av metafysisk spetsfundighet och teologiska griller. Såsom bruksvärde är det ingenting gåtfullt med den, om jag betraktar den ­antingen från synpunkten att den genom sina egenskaper tillfredsställer mänskliga behov, eller att den erhåller dessa egenskaper först som produkt av mänskligt arbete. Det är solklart att människan genom sin verksamhet förändrar naturmaterialets form i en för henne själv nyttig riktning. Så förändras ju t. ex. träets form, då man gör ett bord av det. Inte desto mindre förblir bordet trä, ett vanligt sinnligt ting. Men så snart det uppträder som vara, förvandlas det till ett ting med övernaturliga egenskaper. Det står inte bara med sina fötter på marken, utan det ställer sig på huvudet i förhållande till alla andra varor och utvecklar ur sitt trä­huvud fantasier, som är mycket besynner­ligare än om det av sig självt skulle börja dansa.”

Läs hela understreckaren här.