Den 12 februari 2025 diskuterades högkulturens osäkra framtid och Horace Engdahls essä ”Högkultur som subkultur?” i ett panelsamtal på Kulturhuset i Stockholm. I samtalet deltog Engdahl, Victor Malm, Kristofer Andersson, Josefin de Gregorio och Erik Wikberg. Jag lyssnade till dem och efteråt blev jag frestad att skriva en kommentar för SvD.
.
_____
Varför är högkulturens ställning så svag? På grund av flera faktorer som aldrig nämndes i diskussionen. Framförallt: vårt samhälles enda högsta värde är konsumtion; utöver det finns bara likgiltighet.
.
Frågan om kulturens ställning blir svår att besvara så länge man inte vet vilket slags samhälle diskussionen gäller. Var befinner vi oss? Det mest uppriktiga svaret, tror jag, är att Sverige är ett samhälle där det är normalt att lägenheter sprängs och människor skjuts.Efter mordet på Salwan Momika sa justitieminister Strömmer: ”Varje brottsoffer som drabbas av en dödsskjutning eller sprängning är naturligtvis ett misslyckande.” Tack för den analysen, Sherlock. Det rätta ordet för att beskriva hans och andra makthavares inställning är likgiltighet. Det är dags att inse att våra politiker och myndigheter är likgiltiga för människoliv – liksom de också struntar i att sjukhus, skolor, järnväg och post inte längre fungerar. Mot den bakgrunden utspelade sig samtalet på Kulturhuset.
Frågan om kulturens ställning blir svår att besvara så länge man inte vet vilket slags samhälle diskussionen gäller. Var befinner vi oss? Det mest uppriktiga svaret, tror jag, är att Sverige är ett samhälle där det är normalt att lägenheter sprängs och människor skjuts.Efter mordet på Salwan Momika sa justitieminister Strömmer: ”Varje brottsoffer som drabbas av en dödsskjutning eller sprängning är naturligtvis ett misslyckande.” Tack för den analysen, Sherlock. Det rätta ordet för att beskriva hans och andra makthavares inställning är likgiltighet. Det är dags att inse att våra politiker och myndigheter är likgiltiga för människoliv – liksom de också struntar i att sjukhus, skolor, järnväg och post inte längre fungerar. Mot den bakgrunden utspelade sig samtalet på Kulturhuset.
.
Är den här likgiltigheten bra för kulturen? Det skulle den kunna vara. Det egendomliga med Sverige, till skillnad från många andra länder, är att vi aldrig verkar kunna utveckla ett kulturliv som utgör ett andningshål i den allmänna dubbelmoralen. Förutsättningarna borde vara utmärkta. Avståndet mellan verklighet och offentliga lögner är så stort att svenska författare skulle kunna spela samma roll som författarna i det kommunistiska Östeuropa.
0 kommentarer
Inga kommentarer
Kommentera