Fängelselitteraturen har aldrig varit på bättre humör än i Aleksej Navalnyjs Patriot. De meddelanden som Navalnyj skriver i straffcellen, och som sedan publiceras på Instagram, går ut på att han, i sin ensamhet, vill muntra upp resten av Ryssland. ”Var inte rädda”, säger han. ”Domen är till för att skrämma er, inte mig. Det är ni, inte jag, som ska tappa motivationen till att göra motstånd.”
Det är fascinerande att en människa kan förbli så frisk inom ett korrupt system – glad, självkritisk, modig, intelligent. Samtidigt är det sorglig läsning, eftersom alla dessa goda egenskaper till sist inte hade någon annan uppgift än att göra hans egen väntan på döden lättare att uthärda.
Med korruptionen i Ryssland var det som med skjutningarna i Sverige – alla kände till problemet, men ingen gjorde något. Navalnyjs bedrift var att han lyckades bryta apatin. Hans antikorruptionsstiftelse FBK visade upp oligarkernas okända palats – gensvaret blev en folkrörelse med demonstrationer i över 100 städer. När Navalnyj kandiderade till president 2018 backades han upp av landets största oppositionella nätverk med 82 regionala kampanjstaber. Han nådde långt utanför den regimkritiska bubblan i Moskva och Sankt Petersburg.
0 kommentarer
Inga kommentarer
Kommentera