Polisen har inte tillgång till Migrationsverkets dataregister, skriver jag i senaste numret av tidskriften Fokus. Det är lika absurt som om du var tvungen att ringa en kollega för att söka på nätet, eftersom din arbetsplats inte låter dig använda Google själv.

Ibland har Polisen trott att de letar efter flera olika personer, men en sökning hos Migrationsverket kan avslöja att det rör sig om samma person med flera identiteter.

Gränspolisen, som bevakar flygplatser och hamnar, får använda Migrationsverkets databas Wilma, men på grund av den sekretess som råder mellan myndigheterna har resten av poliskåren inte full tillgång till Migrationsverkets data.

I början av pandemin stod flygplatserna nästintill tomma, och några gränspoliser som hade blivit sysslolösa flyttades ut till vanliga polisstationer. Det som sedan hände fick deras kollegor att tappa hakan. När gränspoliserna gjorde en sökning rasslade det fram personuppgifter som deras kollegor aldrig hade sett. ”Vad jobbar ni med för system”, undrade de poliser som samlats runt datorn. Gränspoliserna var lika förvånade: ”Det här är Wilma, Migrationsverkets databas. Har inte ni tillgång till den?”