Google älskar att tala om för både allmänhet och lagstiftare att företagets storlek inte är något att oroa sig för, eftersom ”competition is just a click away”. Någonstans i ett garage finns det någon som siktar på att ersätta oss, har Googles tidigare vd Eric Schmidt sagt. ”I know, because not long ago we were in that garage”. Han vill upprätthålla myten om att den globala giganten när som helst kan hotas av en hemmafixare.

Microsoft lade ner tio års arbete och tog en förlust på tolv miljarder dollar för att bygga sin konkurrerande sökmotor Bing, som trots alla ansträngningar sitter fast på en ohjälplig andraplats. Matthew Hindman kommenterar: ”It is cheaper and easier to build a manned space program than it is to build a modern search engine.”

Jag har läst Matthew Hindmans The internet trap, en grundligt researchad bok som strimlar myter om nätet. Min recension finns nu hos Axess: I väntan på digital jämlikhet.

Hindman säger obehagliga sanningar – inte bara om monopolföretagen, utan också om människan. År 2000 noterade Google att trafiken sjönk om de erbjöd fler sökresultat – 30 per sida istället för 10. Varför? Det tar en halv sekund längre tid att ladda 30 resultat, och besökarna vill inte vänta.

Vad det här betyder, tänker jag, är att det egentligen inte är kunskap vi vill ha. Vi vill framförallt ha snabbhet. Vi vill att Google ska vara lika omedelbart som våra egna tankar och sinnesintryck, som om symbiosen mellan medvetande och sökmotor var total.

Det otäcka är att det är fullt möjligt att tillfredsställa denna önskning, varifrån den nu kommer. Det kan rent av vara lättare att konstruera en sökmotor som ger omedelbar tillfredsställelse än en som ger relevant information. Googles uttalade ambitioner har länge pekat i den riktningen. Vårt mål är att ge dig vad du vill ha innan du har frågat efter det, förklarade Amit Singhal, ledare för företagets sökmotoravdelning, år 2011. Detta kan Google göra på två sätt, tänker jag. Genom att känna mig bättre än jag känner mig själv. Eller genom att styra mina önskningar, utan att jag märker att jag blir styrd.