”Den plats dit ’de’ aldrig når och aldrig skulle kunna nå, som du periodiskt återfinner och där du vistas ensam, det är din plats som du aldrig ska byta bort för en plats i språket, bilden, musiken, samhället. Det är din äga, reserverad för dig, ändå nästan ändlös, platsen för ditt bestånd.”

Om den här lilla boken fick det öde den förtjänade skulle den skjutas in i vår tid som när en kadmiumstav skjuts in i en överhettad kärnreaktor, skriver jag om nyutgåvan av Henri Michaux Vinkelben. Recension i SvD.

Det var märkligt att skriva om en författare som jag upptäckte för mer än tjugo år sedan och som har varit en del av mina tankar sedan dess, som jag har läst, återvänt till och tröttnat på, som har varit där även när jag har låtit hans böcker ligga i träda, mer en kroppsdel än en författare …

Passa också på att göra ett besök hos förläggaren och översättaren Roger Fjellström, som ensam har gjort mer än någon annan för att introducera Michaux i Sverige.