Idag skriver jag i GP om Stefan Zweigs novellsamling Amok. Någon sorts kontakt har uppstått mellan vår tid och Zweigs, som om nerver har funnit varandra och förkortat avståndet, men helt övertygad blir jag inte av Zweigs noveller.

(Forts.)

Bakom den här recensionen finns ett sammanträffande av det slag man bara måste ta vara på. En kompis jag inte träffat på länge berättade om en bok som gjorde stort intryck på honom när han var ung. Den innehöll en mening som grep honom omedelbart: ”Ivan Iljitjs liv var enkelt, vardagligt och fasansfullt.” Det var […]

(Forts.)

”Den plats dit ’de’ aldrig når och aldrig skulle kunna nå, som du periodiskt återfinner och där du vistas ensam, det är din plats som du aldrig ska byta bort för en plats i språket, bilden, musiken, samhället. Det är din äga, reserverad för dig, ändå nästan ändlös, platsen för ditt bestånd.” Om den här […]

(Forts.)

Lars Jakobson skriver kompakt och informationsmättat. En Stephen King hade behövt 600 sidor för den här berättelsen och en Knausgård förmodligen 600 biljoner sidor (varje fotsteg måste med); Jakobson nöjer sig med 153. Det är som att äntligen möta en vuxen i ett bibliotek fullt av tonåringar. Jag har recenserat Jakobsons nya roman De odödliga […]

(Forts.)

Idag skriver jag om journalisten och den omättlige resenären Kipling i SvD: Motsatser är Kiplings nerv. Menade vi allvar med vår uppgörelse med kolonialismen skulle vi minnas slavhandlare som McGarel i stället för diktraden ”the white man’s burden”. Samt: ”komplexa” författare beskrivs med förundran, som en sorts konstiga djur. Komplexitet är väl människans normaltillstånd. Mysteriet […]

(Forts.)