… eller bara lite lagom förändrad. Minns du att det stod något annat har du förmodligen drömt det.

Publicerat i UNT 15 dec.

Låt det gå några år till så kommer de tryckta böckernas tröghet kanske att framstå som deras största fördel. Vill man censurera en tryckt bok som sålts och spridits måste man leta upp varje exemplar och förstöra det; det säger sig själv att några böcker alltid kommer att klara sig. När en tryckt text är spridd befinner den sig utom räckhåll för all efterhandskontroll: den är skyddad mot censur och redigering. En hel upplaga av en e-bok kan däremot raderas med ett musklick – även efter att böckerna sålts.

I juli 2009 noterade Amazon att två titlar i deras e-bokssortiment laddats upp av ett företag som inte hade rättigheterna till dem. Nästa gång de som hade köpt dessa två böcker kopplade upp sina Kindle-läsare till Amazon raderades böckerna och de fick pengar tillbaka. Det väckte en hel del uppståndelse – ironiskt nog handlade det om George Orwells 1984 och Djurfarmen – och en talesman för Amazon förklarade att det inte skulle upprepas.

Men de har inte slutat radera böcker. I oktober i år berättade den norske IT-bloggaren Martin Bekkelund att en vän till honom, Linn Jordet Nygaard, upptäckte att hennes Kindle-konto var avstängt och alla köpta böcker raderade – utan förklaring. När hon mailade dem svarade Amazon: ”Vi har funnit att ditt konto är direkt kopplat till ett annat konto som tidigare stängts för brott mot våra regler.” Vilka regler hon skulle ha brutit mot och vad det andra kontot hade med henne att göra fick hon aldrig veta, trots upprepade frågor. Hon var dessutom avstängd på livstid, förklarade Michael Murphy på Amazons kundtjänst: försökte hon öppna ett nytt konto skulle samma sak hända igen. ”Tack för din förståelse”, avslutade Murphy. Han önskade henne lycka till hos någon annan nätbokhandel.

Även den här gången blev det uppståndelse och Linn fick tillbaka sina böcker, men sådana här händelser visar att man köper en e-bok på helt andra villkor än man köper en vanlig bok. Om det nu alls kan kallas ett köp. Vårt kollektiva minne, biblioteken, borde fundera över vad det innebär. Stina Wirsén – eller hennes förlag – kan inte ta tillbaka de omdiskuterade Lilla Hjärtat-böcker som biblioteken köpt, men när det gäller e-böcker är det annorlunda, påpekade Rasmus Fleischer på Twitter. I det fallet äger biblioteken ingenting, de har bara köpt en licens, som kan återkallas när som helst.

Kan man fjärr-radera e-böcker kan man också göra mer eller mindre subtila justeringar av deras innehåll. Ingen kan få text att försvinna från boksidorna i de tryckta böcker som står i min bokhylla, men textfiler kan redigeras i det oändliga. Det har naturligvis vissa fördelar med sig: tryckfel kan rättas i efterhand, kursböcker kan uppdateras med nya uppgifter. Kindle-användare som jag talat med berättar att Amazon då och då skickar ut mail med en fråga om de vill uppdatera de böcker de köpt (de kan välja att avstå). Uppdateringarna innehåller rättelser eller tillägg – exakt vad som förändras i texterna meddelas inte.

Konstant föränderliga texter – vilka konsekvenser kommer det att få? 1984 skildrar ett samhälle utan minne, eftersom alla tidningsarkiv, uppslagsböcker och källtexter ständigt ändras för att stämma överens med regimens senaste politik. Om Oceanien helt och hållet gick över till elektroniska medier skulle Sanningsministeriets verksamhet underlättas avsevärt.

Vill vi inte att det ska stå ”negerkung” i framtida utgåvor av Pippi Långstrump i Söderhavet? Lätt fixat. Eller anta att en journalist (om det nu finns sådana i framtiden) gör ett kritiskt reportage om en myndighet eller ett företag, dras inför domstol och förlorar: som en del i uppgörelsen ska en ”rättad” version av boken distribueras till alla som köpt den. Tackar du nej till sådana uppdateringar förlorar du rätten att köpa nya e-böcker. Man kan föreställa sig en framtida, antiauktoritär subkultur som föredrar tryckta böcker – eftersom de kan lita på att ingen har ändrat deras innehåll.

Så långt fantasin, men det här är verklighet: i juni förra året förklarade Brewster Kahle att Internet Archive – ett nätarkiv för webbsidor, böcker och film (archive.org) – för säkerhets skull ska börja spara de tryckta böcker de scannar och digitaliserar. Internet Archive vill bygga upp ett referensbibliotek som ska omfatta åtminstone tio miljoner volymer. Uppstår en tvist om en elektronisk text ska man kunna gå tillbaka till det tryckta originalet. Kahle jämförde projektet med det underjordiska arkiv av nedfrysta fröer som finns lagrade för framtida generationer på Spetsbergen.