Båtshaken

11 oktober 2011 av H. | 6 kommentarer · Bloggat

Man kan ibland få för sig att Tranströmer är snäll, att han tuktat och balanserat sin poesi till oförarglighet, att han är en sorts poesins Astrid Lindgren. Vid sådana tillfällen tänker jag på rader som de här –

Ur skogens mörker kommer en lång båtshake, skjuts in genom det öppna fönstret
in bland partygästerna som dansat sig varma.

Ur Preludier I-III

Tags:

6 kommentarer

  • 1 Gabrielle Björnstrand | 12 oktober 2011, 15:15

    Fast å andra sidan har ju Astrid Lindgren skrivit Mio min Mio, en av världens mest peotiska barnböcker. Väldigt kuslig Härskare Katla,
    och de trånga bergspassen, och Min Fader Konungen, och hemska prövningar på vägen dit.

    Så att; det svarta finns där också.

  • 2 Gabrielle Björnstrand | 12 oktober 2011, 15:16

    Poetiska, ska det förstås stå ; Hallå, var är min korrläsare!

  • 3 H. | 12 oktober 2011, 15:24

    Sant, det finns hos henne också. Fast Katla är ju draken i Bröderna Lejonhjärta. I Mio är det Riddar Kato.

  • 4 Gabrielle Björnstrand | 12 oktober 2011, 15:49

    Javisst ja;
    för mig är det ju ännu längre sedan den lästes ;) Riddar Kato. Namnet säger allt.
    Mycket hemskt för en åttaåring som trodde på godheten.

  • 5 Christer B | 14 oktober 2011, 10:24

    Du får nog uppdatera dig på Astrid Lindgren, Håkan. Hon är ofta ganska rå.

  • 6 Jorun | 5 november 2011, 15:44

    Astrid Lindgren har också kommit på världens bästa skurknamn: vakterna Veder och Kader.

Kommentera

← →